Ovissheten sprider sig.
Allting känns fel, fel, fel
och åter fel.
En krypande känsla 
av misslyckande.

Det är fredag, inte den trettonde även om det känns som det. Jag har jobb men inte på riktigt. Den där obehagliga känslan av att misslyckas smyger sig på och jag skulle helst bara vilja sova bort några dagar. Min motivation försvann lika snabbt som den kom, den sprang i förväg, hinner jag ikapp? Jag vet inte, inte någonting längre. Löven skiftar färg lika snabbt som mitt humör, ena sekunden är jag glad, andra sekunden har lövet fallit till marken. Aldrig har ett löv kunnat flyga upp igen - å andra sidan är jag inget löv, var glad för det.

Blame it all on someone else
Half-hearted smile
While you look the other way.

En inleding som mest liknar en dålig dikt. En blogg som börjar bli allt för mycket av samma skit. Ett liv som bara har ett slut och en Johan som har tappat all kontroll. Kanske behöver man ett nederlag för att få känna sig lycklig, kanske behöver man en olycka för att det ska kunna bli bättre, kanske är det så livet är uppbyggt. Varför är det så lätt att ge upp, så lätt att ångra det och så svårt att ändra sig? Jag vet inte var jag ska börja. Något säger mig att jag borde släppa klumpen i halsen lös och släppa taget helt. Sluta bry mig och lämna olycksplatsen utan att kolla antalet skadade? Det är moraliskt fel, det hade inte varit jag. Hur ska jag någonsin kunna hjälpa mig själv när mina vänner går före allt, hur ska jag ha tid? 

My mind's tearing itself apart
Screaming from the inside
Release this pain from my fucking heart.

November 2008 blir den värsta månaden i hela mitt liv, det kan jag säga med säkerhet. Hitills har ingenting gått min väg. Känner mig nästan självmordsbenägen emellanåt  men det skulle aldrig falla mig in. Vännerna betyder för mycket. Det var en person som för några månader sedan tipsade mig om att gå till en psykolog. Idag undrar jag om människan kan se in i framtiden, inte för att jag ska till någon psykolog utan för att jag aldrig har mått såhär innan. Hur visste du? Ibland undrar jag om man inte skulle börja tro på ödet eller Gud - bara för att ha någon att skylla på.

They say your life can change
If you take God's hand.

Ska sitta uppe hela natten och arbeta lite
med mina jobb som egentligen bara är
hobby-projekt i brist på annat.
En kall Coca-Cola, Refused, Slayer,
Bob Dylan och kanske Slipknot.

Musiken - mitt liv.