Fit the piece, adjust the smiles.
You will try to fit in for the perfect life.

Jag säljer min själ. Du får hämta den själv. Jag ska vinna en ny på lotto. Jag har tappat kontrollen, blivit beroende av spelet. Det spel som vi alla någon gång förlorar. Jag försöker lära mig reglerna men kartongen går inte att öppna. Någon har förslutit min värld med hat. Till vilket pris? Min själ har aldrig renoverats men den kan bara bli bättre. I andras händer. Jag är besatt. Spelet har ett slut. Jag valde aldrig att spela det, därför lämnar jag det framme då det tar slut. Ni får plocka undan. Jag kan inte reglerna, jag kan inte ens se spelbrädan.

Jag rear ut min själ.
Om du tror att du vet var du har mig
är jag närmre än du vågar be mig om.

Jag säljer mitt hjärta. Allt jag vill ha i utbyte är dig. Det var inte jag som skrev annonsen i söndagsbilagan. Det var du. Det var inte jag som betalade priset för att skylta med vår kärlek. Det var du. Det var inte jag som påstod att trycksvärta aldrig går bort. Det var du. Det var jag som eldade upp annonsen. Det var inte jag som hälde på bensinen. Det var du. Elden självdog när jag vände ryggen mot. Allt har ett slut. Aska.

So where do we go from here?
Just about anywhere.
Disorientated but alive.

Jag slänger mina skor. Jag begär inte att du ska vilja ha dem. Jag begär inte att du hjälper mig hitta nya. Jag vill gå vidare. Som en bil utan hjul har jag försökt. Jag tänker, motorn går varm. Fortfarande samma gamla utsikt. Jag behöver nya skor. Ett par som går att springa i. Du fuskar i livets viktigaste lopp. På olika vilkor mot samma mål. Ingen förtjänar att bli diskad, ett rött kort räcker. Nya skor. Då hade jag sprungit om dig. Jag hade vunnit.

Every corner we turn will lead us down the labryinth.
And every desire that we earn
will guide us, alive, living, loving and searching.

'Cause we don't need this.

Vinden bildar vågor i rapsfälten. Precis som förr. Vissa saker förändras aldrig, inte förrän vi väljer att blunda, kolla bort och förneka. Stjärnorna lyser på himlen. Aldrig har dem känts så nära, så trygga som nu. Det är mörkt, allt som hörs är en motorcykel i fjärran. Gräset kitlar under fötterna. Inte ens en myra syns till. Världen sover, världen mellan dig och stjärnorna. Om jag hade kunnat hade jag möblerat om bland stjärnorna. Ditt namn är sista pusselbiten på himlen.

Your sadness at the expense of the world.
You're dying to be this.

Som en kompass. Din strävan efter något bättre. Du klättrar, du har ditt mål i huvudet, du ska till toppen. Rakt norrut. Äntligen har du hittat skatten, kartan till lyckan. Bakom dig lämnar du tryggheten, värmen, kramarna när du mår dåligt. Bakom dig försvinner vägen du väljer att gå på. Ingen återvändo. Ensam mot världen går du sakta upp för trappan utan trappsteg, vägen utan slut, stigen utan belysning. Din sista resa har bara börjat, resan mot lyckan.

So full of reasons not to see the possibilities
to change this suffocation and turn it into focus.

Plötsligt faller stjärnan, utan varning försvinner den in i den svarta natthimlen. Ännu en pusselbit försvunnen. Vad gjorde du för fel? Varför försvann det finaste först? Spara det goda till sist fick du höra som liten. Lärde du dig aldrig? Gjorde lyckan dig blind, lyste stjärnan för starkt, blev du bländad?

Using a thousand apologies as
a thousand excuses for
making the same mistakes.

Du säger ingenting. Din tystnad säger mer än du. Dina ögon lyssnar inte på dig. Du gråter. Du fick ju inte, det var förbjudet. Hon förtjänade inte dina tårar. Dina tårar var för fina, för känsliga för henne. Det fanns så många ord som du lika gärna kunde sagt till en mur. Hon var döv, döv för allt det fina du sa. Hon använde hörapparat men den släppte bara igenom oljud, oljud som nu försvinner ut med dina tårar. Hon förtjänade inte inte dig. Du kan ändra på dig själv men inte på henne. Varför vill du tillbaka?

Out of options cause I have failed.

Det är lätt att gå genom luft. Varför är det omöjligt att gå ifrån dig? Du planterade dem finaste blommorna i min hjärna men allt som trivdes där var ogräs. När jag såg förpackningen med dna frön fick jag ett leende på läpparna. Som en perfekt tavla som ännu inte var klar. Som en värdefull tavla som någon förstörde. Varför är jag inte konstnär?

I need to find some peace of mind.
Life will fight me till the end.

Hur gjorde du för att riva muren? Den mur som du sa skulle hålla i en evighet, den mur där alla stenar låg på plats. Den underbara muren som markerade vårt revir. Innaför den muren skulle ingen få gå. Det var aldrig meningen att ge dig verktyg till att riva den. Hur gjorde du? Jag kände slagen men jag kunde inte se stenarna falla. Plötsligt fanns där ingen mur längre. Du var fri, som en fågel flög du iväg. Varför blev jag blind?

The shame for all the errors on my ways
will relentlessly haunt me till the end of days.

Som en spegel. En spegel som bränner fast bilden av dig. Den försvinner inte. Har du en gång kollat dig i spegelen så finns bilden av dig där. Bilden av dig själv blir bara mörkare och mörkare för varje år. När du efter några år kollar i spegelen och ser bilden igen fylls du av en känsla av hat. Du vill slå sönder skiten. Det var inte så du såg ut. Det är inte så du minns dig själv. Varför ljuger den? Det är fult att ljuga.

I guess, we are the insane
as we ignore the mirror's truth.

Som en dimma. En dimma av ångest som slår mot dig. Den försvinner inte. Har du en gång gått in i dimman så kommer du aldrig ur den. För varje dag blir dimman tjockare och tjockare. Efter några dygn i dimman börjar du domna bort. Dina händer, dina ben, ditt ansikte domnar bort. En känsla som närmast kan jämföras med när ens fot somnar. Det var ingen dimma här senast du besökte platsen. Du kunde känna dina kroppsdelar, du såg vart du gick, det var ingen dimma här. Varför varnade ingen för dimman? Det är farligt att ta sig fram utan syn och känsel.

Take my hand and show me where we're going
Lie down next to me, look into my eyes and tell me,
oh tell me what you're seeing.

Som en ängel. En ängel utan vingar. En ängel som hjälper dig när det är svårt, som alltid finns där för dig när du mår dåligt. När du än behöver din ängel så finns den där. Du tar den förgivet. Du blir som besatt av din ängel. Men din ängel tar dig aldrig till himmeln. Den kan inte. Den har inga vingar. Utan vingar är det svårt att lyfta även sig själv till bättre platser. Varför sa du inte att dina vingar trillat av? Jag hade plockat upp dem. Det är svårt att hoppa utan att falla, om man inte har en ängel med vingar.

I've got an angel
She doesn't wear any wings
She wears a heart that can melt my own.