Hade väl inte tänkt skriva speciellt mycket denna natt.
Dels är jag trött och sedan vet jag inte heller hur man
skriver i en blogg eller vad man ska skriva. Att jag skaffat
en blogg är väl egentligen bara en impulssak för att få
skriva av mig lite.

Det är så mycket som händer just nu. Förra veckan hade vi nationella prov i svenska, det gick väl sådär. Den här veckan har vi någon form av tema-vecka. Bara man hör det ordet "tema-vecka" så drar man en djup suck för sig själv. Det blir inte bättre av att temat är "Modernism" vilket jag inte ver ett skit om egentligen. Kanske lär man sig något under veckans gång men faktum kvarstår; jag hade gärna stannat hemma i sängen istället.

På tal om att sova så sov jag ungefär fjorton timmar igår, det var skönt. Dock är det lite lustigt med sömnen för om man sover för mycket så blir man bara tröttare. I princip skulle man kunna säga att ordet "sömn" förlorat sin betydelse om man sover i över tolv timmar. Inte nog med att man inte blir ett dugg piggare, man får även huvudvärk resten av dagen. Trots allt klagande från min sida så älskar jag att sova. Att drömma sig bort till sin egen värld. Slippa alla problem som man ställs inför i det verkliga livet. Det är nog - vid närmare eftertanke - i sina drömmar man verkligen är sig själv. Hjärnan slår av och man kan hitta på vad man vill utan hinder.

Jag har ett stort problem. Ett problem som andra säkert stör sig på och som jag gärna hade sluppit. Jag kan inte fatta mig kort. I början av den här bloggen så skrev jag att jag inte skulle skriva så mycket men jag har redan skrivit mer än de flesta gör på en dag i sin blogg. Kanske kan jag lösa även detta problem i sömnen vilket i sig hade varit ett problem då jag aldrig kommer ihåg vad jag drömt.

Att skriva blogg var nog inte så farligt utlämnande som jag hade fått för mig.
Det kändes som att upplysa sina närmaste vänner om hur ens dag har
varit eller i detta fallet ens natt. Nu ska jag dra mig tillbaka och
krypa ner i min sköna säng och i alla fall försöka sova några timmar.